I'm sorry for everything, oh everything I've done
Hej hallå!
Har alltid lite ångest dagen efter jag laddat upp ett jättestort inlägg som är jätte åskitsbaserat. Förväntar mig alltid att folk ska bli typ skitarga men hittills har ingen börjat jaga mig med högafflar så det verkar som om jag inte upprör så många människor. Å andra sidan borde jag väl också leva upp till mitt bloggnamn "it's hard out here for a bitch". Fast är väl kanske inte så brydd i att aktivt söka att bli kallad en bitch det kommer ändå förmodligen hända när man är så frispråkig med sin åsikt som jag är, särskilt när man har så många åsikter om feminism. Feminismåsikter verkar nu i alla fall vara ett snabbt sätt att få människor att kalla en för en bitch (eller så får man höra att man överdriver, det är vad jag oftast får höra).
Fast istället för att oroa mig allt för ofta över gårdagens inlägg har jag istället suttit och roat mig på datorn åt annat och så har jag flyttat in en ny säng till mitt rum i Malax. Fast min pappa verkar inte tro jag har någon armstyrka what so ever. För han tvingade min lillebror att lyfta ut min gamla säng från rummet tillsammans med honom och sedan när jag hjälpte min lillebror att bära in min nya säng upp till övrevåningen så säger papp då: "E du säker att du orkar ede Pia?" Okej,tack för oron men jag klarar nog av att bära upp en säng för några trappsteg med min lillebrors hjälp. Kanske är det för att senast jag flyttade saker var när jag flyttade hemifrån och då hjälpte jag inte till att bära någonting. Fast det var inte för att jag var lat eller svag, det var för att jag stukat handen någon dag före och inte fick lyfta tunga saker. Kanske min far inte minns den biten, han minns det bara som att jag inte orkade lyfta saker. Vem vet? Fast nu har jag ju i alla fall bevisat min styrka för honom. Jag kan lyfta en säng upp för trappan. GRRR. Tyngdlyftsmästerskapen nästa nu bara.
Ses!